Har definitivt mått bättre. Hela kroppen pirrar rejält av kalkbrist m.m., nacken är stel som en fyra år gammal glasspinne, halsen stramar såväl på insidan (av intuberingsslangen som satt i strupen under operationen) som på utsidan av det massiva hål som de skar upp för att få ut sköldkörteln. De passade även på att flytta två av bisköldkörtlarna, då de satt pyrt till efter att sköldkörteln var borta, till ena halsmuskeln som tydligen är enda stället i kroppen som en flyttad bisköldkörtel kan klara sig på och så småningom regenerera sig (ruskigt cool och lång historia).
Enligt kirurgen så var tumören MYCKET stor och även sköldkörtelns andra halva var rejält tiltufsad. Så beslutet att plocka ut hela (sköldkörteln) istället för bara halva visade sig vara ett klokt beslut.
Nu orkar jag inte skriva mer. Är galet matt och det lär nog dröja ett tag innan jag tar tag i några större äventyr.
Stort tack till alla er som har mailat, skickat SMS, kommenterat här på bloggen osv. Jag hör av mig när energin kommer tillbaka. Just nu är jag offline…
Åtta centimeter hål. Funderade på att be dem montera bluetooth i det tomma utrymmet, men fick aldrig tillfälle innan operationen.
Mycket piller att peta i sig. Antar att jag vänjer mig om ett tag. Jag som normalt kanske tar en alvedon var femte år och kräver att jag skall ha rejält ont för att knapra medicin. Snacka om omställning…
Senaste kommentarer